Äntligen över
Det här var den första morgonen på över en månad som jag inte behövde ställa klockan. Vaknade ändå relativt tidigt men vad det gör, jag vaknade ju av mig självt så utsövd får vi väl hoppas att jag är..
Ända sen jag slutade jobbet igår har jag haft lite svårt att sluta le. När jag kom ut ur konsum tog jag ett djupt andetag och berömde mig själv att jag klarade av ännu ett år men tänkte samtidigt aldrig mer.. Att behöva stå å lyssna på folk när dom klagar över de tre veckor semester dom har och önskade att det var fler, HALLÅ jag har ingen vecka och har inte haft det på flera år. När det va som varmast klagade dom över det också, själv stog jag i en sval butik och bara längtade tills jag kunde åka till stugan och ta ett skönt dopp. Samtidigt som kunderna står å klagar till en så berättar de gärna allt de gör under dagarna och vilka sjukdomar och problem dom har i övrigt. Och folk säger att bartendern är den nya psykologen, pyttsan heller!!
