Hoppas, hoppas hoppas!!!

Tror smärtan i knät har släppt nu, kom på mig själv att jag inte haltade längre. Det kan i och för sig bero på att jag gått omkring i nån timme istället för att sitta stilla. Men hur som helst känns det bättre å nu ska jag bege mig iväg för att säga ett sista hejdå till Marie innan hon ger sig iväg på sin resa till Skottland å NY..


Vem är klantigast i världen?

Borde nog starta en ny kategori kallad olycksfågeln eller nåt, olyckorna börjar rada upp sig lite smått.
Imorse när jag cyklade till skolan så pratade jag i telefon samtidigt, vilket brukar gå bra när jag håller mobilen i vänster hand. Imorse höll jag den i höger!
När jag kommer till hemköp upptäcker jag att jag är väldigt nära att krocka med en barnvagn så jag bromsar å svänger. Därefter flyger jag över styret, smäller styret i låret (kommer bli en fin lårkaka) skrapar upp händerna lite smått och på något sätt smäller till mitt dåliga knä. Medan jag ligger på marken å är rätt chockad hör jag bara ett oooooooooo, tittar upp å ser att det står 3 busslass med ungar som tittar väldigt nyfiket. Hon som körde barnvagnen hjälpte mig upp å försökte se om jag va okej. Ett desperat försök från Lina att släta över den pinsamma situationen:
- Man ska inte prata i telefon å cykla, å ler samtidigt ett väldigt stort fånleende.
- Men är du okej? frågar barnvagnsföraren.
- Jadå, det här va ju inte första gången, haha..
Hela vägen till skolan ser jag att mina händer börjar blöda mer å mer. Först när jag är framme å ska gå in till de andra upptäcker jag att jag inte kan gå normalt, inte en knäskada igen säger jag bara.
Nu i efterhand är det väl bara å skratta åt hela situationen för sämre tajming kan man nog inte ha när det gäller att vurpa med cykeln. Men man blev väl inte utsedd till NV3:s klumpeduns 2005 utan en anledning antar jag :)

Kalla mig kräftan

När man har en sån otroligt känslig hud som jag borde man efter 21 år ha lärt sig att huden gör ont när man suttit ute i mer än 2h. Idag satt jag i 4, så gissa hur jag ser ut nu. Jo som en kokt kräfta. Det känns som att huden kokar och ska spricka när som helst. Var det värt det? Lite smått faktiskt, för har fått spendera en heldag med Anna å Marie nu å senast vi kunde göra det är så länge sen så ingen minns när det var. Anna hade med sig lunch (frukost för den morgontrötta Lina) samt lite melon som vi åt ute. Solade å pratade en massa skit så klart, sen gjorde vi en otroligt god kycklingsallad med grillad kyckling, sallad, tomat, gurka, kiwi, äpple å en kall sås/dipp till det. Sen avslutade vi dagen med lite Wii å en promenad. Kan ha varit den mest lyckade dagen på länge så därför kan det nog vara värt att se ut som en kokt kräfta i några dagar.


Projektet inne

Idag lämnades det stora projektet in, detta va vi självklart tvungna att fira med lite grillning å alkohol (drack bara två små öl). Vi hann även denna gång med lite volleyboll också, det började med ettorna mot tvåorna (vi var självklart de bättre). Sen kom två tjejer som spelade volleyboll på redigt å va med i det andra laget. Mitt lag började den matchen lite dåligt men kom igen starkt på slutet å vann, mycket tack vare att vi faktiskt va grymma på att serva, bra jobbat killar! Nu ska jag lägga mig i sängen å bara njuta av att det varit en underbar dag/kväll


Business där fram, party där bak

Innan du läser detta vill jag bara att du ska tänka på att det va mig det hände, så snälla bli inte förvånad.

Kom nyss hem från skolan å på vägen hem stannar man som vanligt till vid hemköp. Eftersom man är en ganska stor mjölkälskare så blir det alltid svårt att cykla hem efter det, man får alltså gå med cykeln å kassen på styret. När jag kommer ut från hemköp upptäcker jag att min kjol satt otroligt högt upp där bak. "Shit, hur länge har jag gått så här då????" Å varför sa ingen i så fall till mig? Är folk verkligen så rädda för att närma sig okända människor så dom absolut inte kan säga till en person som just precis håller på att skämma ut sig?
I alla fall så rättar jag till kjolen å börjar gå hemåt, bara det att efter ca 20m åkte kjolen upp igen. Det är nu jag börjar bli arg istället för att känna att detta var det mest pinsamma på länge. Rättar till kjolen igen å samma sak hände igen 3 gånger på vägen hem (bör tilläggas att det inte är långt alls). Efter ungefär andra gången kom jag på att det var datorväskan som kasade upp kjolen men med lite tur i oturen så täcker väskan en ganska stor del av baken så man visade inte allt för mycket. Plus att jag hade leggings så egentligen visade jag ingenting, men det är själva grejen att jag hade en knälång kjol där fram men ingenting där bak stundtals :P


Stan x 2

Har bojkottat stan i ett helt år, men denna vecka har jag råkat hamna där nere två gånger. Å det mest sjuka är att jag faktiskt haft kul där, tror iofs inte det beror så mycket på ställena utan snarare alla underbara människor. Träffade även Torre å Ericsson, två kompisar hemifrån som hälsade på min bror.

Vill bara tillägga att när vi kom till förfesten hade killarna hållt på i några timmar redan :P



Kvällens favoritbil står Sebbe för när han försöker ta kort under en tjejs kjol på tvn. Bara för att det är så kul förtjänar den full storlek :)


SAKS-grillning med utgång

I torsdags provade vi på att ha en SAKS-grillning på Irrblosset. Alla fick ta med sig egen mat å dryck, men vi stod för grillarna och för bokning av volleybollplan. Det kändes ärligt som att det va rätt så uppskattat, även om SVP är dålig på att dyka upp på såna här grejer så är det nog värt att satsa på igen.



Senare under kvällen började vi festa till det lite. Fick med oss några ettor på förfest, men de ville tyvärr inte hänga med ut sen. Synd för dom säger jag bara för det va faktiskt kul nere på stan för en gångs skull. Tack tjejer för att ni fick med mig ;)


Lite småsur

Blev att titta på Champions League finalen mellan Man United å Chelsea. Chelsea va det bättre laget stora delar av matchen men tyvärr vann United på straffar. Sjukt trist att se faktiskt, även om man inte håller på Chelsea så är United laget man absolut inte håller på.. Nästa år vet vi ju alla att det är Arsenals tur, finns inget som kan stoppa dom då :).. Nu är det sängen för gissa vad, jag blev trött till slut ändå :D


Glamorös tvättkväll

Nu när hemtentan är inlämnad å inga festerigrejer att planera så är den stora frågan: Nu då? Har verkligen ingenting att göra förutom att tvätta. Tyvärr tar det inte speciellt lång tid nere i tvättstugan så man skulle kunna stanna mellan tvättarna utan istället måste man gå upp till lägenheten igen å försöka sysselsätta sig. Skulle iofs kunna plugga till tentan som är i början på juni men nä, det är långt dit å börjar jag nu lär jag ju hinna tröttna på det. En ganska dålig ursäkt absolut, men när man är expert på att hitta dom så finns det tyvärr inga alternativ.
Skulle ju kunna formatera om datorn för skojs skull (så uttråkad är jag) men det är ju tyvärr en sån grej som man brukar kunna bli sittande hela natten med å projektgruppen bestämde kl 8 imorn (utan att jag höll med :P). Kanske borde hitta någon aktivitet som man blir extremt trött av, eftersom jag sov 10,5h inatt lär det ju behövas.
Serier har jag inte heller några att titta på längre eftersom typ alla har säsongsavslutning kring den här tiden på året. Så om någon vet om någon serie som är superbra å värd att titta på säg till direkt.
Helst av allt skulle jag vilja shoppa men det går ju inte nu å på dagarna har jag faktiskt saker att göra, tänka sig att även filfackare är i skolan hela dagarna nu för tiden :P


Ughen

Vi överlevde trots alla odds. Lyckades inte med något av de mål jag satte upp igår. Fick inte reda på varför det heter Viagraparken och jag totalvägrade äta ChiliConCarnen, blää..
Men förfesten va hur kul som helst. Lite trist att det troligtvis va sista gången vi festar tillsammans sådär, om man inte räknar med Svartan i höst dvs, men det är ju inte redigt samma sak. Efter förfesten gick vi i samlad trupp till spritspåret där det delades ut en dunk fulvin till alla festerier. Eftersom vi bara var 3 personer igår fick vi alltså 5liter att dela medans andra va 10 på samma mängd (tror inte vi kom till hälften ärligt). Alla va också fastbundna i sina dunkar, allt för att det skulle bli svårare att tävla, speciellt för oss som hade en invalid med oss (inte jag :P).. Men vi fick rätt mycket dispans av tävlingsledarna, väldigt snällt. På sista grenen skulle man måla med fingerfärg, å hur tänker Lina då: Jo, GUD SÅ KUL. Henke kletade ner hela mitt hår å ansikte, fast jag va inte så mycket bättre själv :P.. Det värsta va att när färgen började torka blev den också stel så det kändes som man hade en mask på sig som inte ville försvinna. Hur som helst va den en lyckad kväll med mycket fylla å mycket skoj. Nu är verkligen festeriåret över

Sista av dom sista

Om bara några minuter är det dags för förfest inför den sista festerifesten. Förfesten kommer bestå av massa fulla å glada festerister som samlas på parken med namnet, Viagraparken. Ett av kvällens alla mål är att få reda på varför den kallas så, ett annat är att försöka få i sig chiliconcarnen som serveras, blää..
Ses i dimman kära medfesterister (eller pateter som några av oss är numera)

Ett sista farväl

Igår begav Dennis å jag oss mot Silverdalen för att säga hej då till Sindy en sista gång. Trots de tråkiga omständigheterna där hemma lyckades vi hålla humöret rätt högt ändå.
När jag satte nyckeln i låset i SIlverdalen inbillade jag mig att Sindy skulle komma fram å hälsa på oss som hon alltid gjort. Men det fanns inte ett spår efter henne, inte ens efter hennes saker som alltid låg i hallen. Första klumpen i haldes svaldes just där. Nästa kom när vi alla satt samlade runt matbordet utan en hund som sprang från person till person för att hon hoppades på att det skulle trilla ner en matbit, tror nog faktiskt att hon aldrig har känt mättnadskänslan :)..
Sen lyckades jag hålla mig ända tills idag när jag gick ut till hennes grav och faktiskt började prata med henne så där som alla jämt gör i filmer, men det kändes skönt att få göra det, även om det blev ännu mer verkligt att hon faktiskt va borta. Hon va verkligen den bästa vännen man någonsin kunde önska sig och det är en förlust man inte kommer över lätt.
 


RIP Sindy

Skiftet

Det som händer på skiftet stannar på skiftet brukar man säga. Men lite tänkte jag att jag skulle kunna berätta iaf.
Vårt skiftet skiljer sig lite från andra festeriers. Här är det våra småttingar som super ner oss (även om vi är duktiga på det själva). Vi började hur som helst tidigt på morgonen å slutade (läs däckade) vid midnatt ungefär.
Vi kl 14 blev vi hämtade i en rätt skabbig van där vi nästan låg på varandra där bak tillsammans med vår packning. Innan vi blev hämtade kom vi på att vi behövde få i oss mat så vi stack till statoil där dagens första brottningsmatcher började. När Loffa hade brottat ner mig tyckte tydligen Mattias att vi behövde mer dricka så han kastar en öl mot oss, gissa vart den hamnade, rätt på min näsa med kanten så nu är den extra röd. Inte för att det gjorde ont just då men igår, ajaj.
Några av oss tyckte det va en jättebra ide att bada under dagen också (bla jag). Forre å jag, smålänningar som vi är, va dom som va i längst. Vi fick höra att det va ungefär 10 grader i vattnet men det kan absolut inte ha varit rätt för så kallt va det ändå inte, sen att alkoholen spelade sin roll ska man abslout inte bry sig om i det här läget :P
Under kvällen hölls en cermoni där vi för alltid blev utsedda till pateter. Måste säga att det känns rätt bra, även om mitt jobb som SM inte är helt klart än så är det äntligen över. Det kan ha varit det jobbigaste året i hela mitt liv, men samtidigt det roligaste också.

X-Segolene 

Go Sverige

Sverige är vidare till semi efter en väldigt bra kämparmatch mot Tjeckien. Det såg inte ljust ut när Tjeckien hade 2-1 men kronorna kom tillbaka. Guldhoppet lever vidare!

Kommentatorerna är sååååå smarta:
Första kommentatorn: Men nu är dom ju fem man på plan.
Andra kommentatorn: Men herregud, det ska dom ju va också.


Förlåt

Visste att jag inte borde gått på seminariet idag. Råkade skälla lite på Biffen utan anledning egentligen. Jag va inte ens arg på honom, så jättemycket förlåt. I övrigt gick seminariet bra, det lilla jag lyssnade på läraren kunde jag va med å diskutera om. Men ärligt visst är det helt omöjligt att sitta å lyssa på allt en lärare säger oavsett omständigheter.. Man liksom bara flyter iväg till en annan värld ett tag å sen när man kommer tillbaka till verkligheten så har man ingen aning om vad han/hon pratar om.
I alla fall så är livet fortfarande surt, men ska se på hockeyn ikväll så då ska jag förhoppningsvis få skrika av mig lite. I periodvila kan det nog bli lite wii också, funderar på boxningen så man får ut sin ilska där med. Visste väl att det fanns en bra anledning till att jag köpte det, terapi på hög nivå!

Bearbetning???

Ska snart bege mig mot skolan för första gången idag. Skulle egentligen varit där redan vid 9 men jag hade verkligen inte klarat av det då så istället låg jag i sängen fram till tolv å typ stirrade upp i taket. Tankarna förstår ni säkert vart dom var och tårarna rann självklart i floder. Egentligen hade jag inte velat åka till skolan nu heller men är tyvärr tvungen då vi har ett seminarie som man måste diskutera en massa på, troligtvis kommer jag sitta tyst å smyggråta under hela tiden. Alla säger åt mig att jag måste ta mig tid för att komma över detta, men hur ska man hinna med det då? Seminare idag, skifte imorn-fredag, helgen kommer bestå av plugg så man har en chans att klara hemtentan som kommer ut på måndag. Måndag är det fest igen, tisdag hemtenta (troligtvis lär man vara uppe hela natten till onsdagen). Så ja om en vecka kanske jag har tid att bearbeta det här.. Livet suger verkligen just nu

Sorg, saknad, tomhet

Sindy 950930-080513

Idag kl 16.40 försvann hon från denna jord. Den bästa vännen man någonsin kunde skaffa sig kommer aldrig någonsin mer att finnas vid ens sida. Aldrig någonsin mer kommer man få se hennes glada sig när man kommer in genom dörren, det kvittade vara sig man varit borta 10 min eller några månader, glädjen va alltid total.
Hur ska man nu kunna komma hem en hel sommar utan att ha en hund som vaktar vid ens sida o det stora läskiga huset. Det kändes alltid tryggt att ha henne i närheten, nu kommer det bara kännas tomt. En tomhet jag inte förstår än, en tomhet jag inte har en aning om hur jag ska fylla


En vecka fylld av sista

Den veckan började redan i fredags och slutar inte förens nästa måndag. I fredags va det UK som va den sista kravallen vi fick gå på som festerister, kommer bli trist att börja betala för sig igen. Även om man är väldigt trött på livet som festerist ser man ändå fram emot skiftet så man kan gå vidare med livet och levern kan hoppa ett glädjeskutt för att den kanske kan börja användas igen.
Det är vår sista vecka som festerister alltså, på torsdag åker vi iväg till okänd plats och med en cermoni ska vi bli äckliga pateter som alltid klagar på att det va bättre förr. Under sommaren ska det sys på overallerna ännu en gång, men denna gång ska vi kryssa benen så halva benen är svarta å resten blå typ. Kommer verkligen inte göra det förens i sommar för börjar jag med det här uppe lär alla vilja låna min symaskin, å med det menar jag att jag får sy allt :)..
På måndag är det sista festerifesten, den får vi tyvärr gå på som pateter men vi kommer ändå festa som festerister och självklart på sättet som bara SM kan.
I ett helt år har man gått omkring å representerat SM och snart ska man få se våra SMåglin ta över. Det är ett jättebra gäng vi har tagit ut och dom kommer göra ett underbart jobb, för jobb är det verkligen, jobb som man både kommer sakna och aldrig någonsin vilja göra mer i sitt liv.

/Snart X-Segolene


UteKravallen

I fredags va det UK (UteKravallen), till skillnad från förra året var det jättefint väder hela dagen/kvällen. Tur för mig det eftersom jag blev av med min SM-tröja som skulle värmt mig under kvällen (numera återfunnen). Snacka om att jag blev sur, å snacka om att jag frös när folk började spilla på mig. Allt som allt var förfesten jättelyckad då massa trevlig människor samlades bakom Irrblosset å grillade å umgicks. Bilderna talar nog för sig själv.

(Klicka för större bilder)


Dagen blir bara bättre å bättre

Hade en väldigt märklig dröm inatt, vaknade imorse å va livrädd. Drömmen handlade om att jag var gravid, vem pappan var framgick inte i drömmen, men jag va tydligen rädd för honom. Iaf så var jag enorm och det va dags att föda, men ungen ville inte komma ut. Då hände det sjukaste, min mage sjönk in, men inte helt å hållet. För vi började räkna månaderna och kom fram till att jag bara var i fjärde månaden så alltså hade jag en så stor mage som man brukar ha vid det stadiet. Då blev jag jätteglad å gjorde en abort så killen aldrig skulle märka något, vilket han inte gjorde heller. Innan jag vaknade kysste jag killen men fick aldrig se hans ansikte, väldigt frustrerande.. Vad betyder en sån dröm egentligen??

Iaf så har vi suttit å gjort projektarbete nu på morgonen å vi har kommit väldigt långt måste jag säga. Det känns otroligt bra och som att vi inte behöver stressa speciellt mycket, precis så som det ska vara i ett projekt. På hemvägen gick jag in på hemköp å köpte grillmat, då träffade jag en väldigt oväntad person, en infödd Silverdalsbo som har gått å skaffat sig en pojkvän här uppe. Har inte sett henne sen i somras så va väldigt kul att träffa henne en snabbis. Å sen när jag kom hem låg mitt nya chip till Wii:et bland posten (det förra va det glapp i) så hoppas att det funkar den här gången. Om några timmar beger vi oss mot valla för att sitta å mysa i solen å dricka massa god öl, sen kommer massa festerister dit också så ska vi förfesta till UteKravallen tillsammans. Som sagt, dagen blir bara bättre å bättre :)

En liten kul grej bara, när jag gogglade gravid mage fick jag fram den här bilden :P


Främmande människor

Där jag kommer ifrån kallas dom främmande människorna för turister. Alla känner alla i Silverdalen så vem man än går förbi under en promenad hälsar man på, tutar en bil på en slänger man upp armen för att hälsa, man behöver inte ens kolla vem det var innan. Det är bara så det går till där nere. Därför när man flyttade till storstaden hängde ju den där vanan i lite. När man gick på stan gick man å fånlog åt människor i hopp om att få ett hej tillbaka, men icke, istället fick man bara konstiga blickar tillbaka. Men idag för första gången, hälsade en främmande människa (som inte va turist) på mig. Det finns alltså hopp för Linköping också!

Har varit duktig idag

Det finns vissa dagar då man bara hade velat ligga ute i solen å inte gjort något annat, idag va en sån dag. Men än så länge har jag inte lagt mig på någon gräsmatta för ärligt så tycker jag inte redigt om att ligga direkt på marken, så mycket kryp där nere å vem vet ifall en eller annan orm kommer å biter en i fötterna. Det är nog dags att köpa en solstol så man kan njuta massor mer av det fina vädret medans det fortfarande är kvar.
Detta har jag gjort istället för att gassa i solen: springa, tvätta, laga supergod middag (som det till å med blev över av)
Detta ska jag göra istället för att gassa i solen: promenad till valla för att hämta min kvarglömda väska hos Nina, Hanna å Elin, stryka, skriva en ordförandespalt till SAKSAREN. Någon som har nån ide vad man kan skriva om? I mitt huvud står det för en gångs skull still


Ingenjörer alltså :P

Skeppsbrutna önskningar

En tornado blåste upp på havet. Ett kryssningsfartyg sjönk. En ingenjör hamnade på en öde ö och kunde inte hitta några andra överlevande. Han kunde inte heller hitta några verktyg. Det enda han hittade var bananer och kokosnötter.
Ingenjören var van vid att bo på femstjärninga hotell och han hade ingen aning om hur han nu skulle göra.
Så de närmaste fyra månaderna åt han bananer och drack kokosmjölk. Han saknade sin gamla hustru och tittade noga ut mot havet efter räddningsfartyg.
En dag medan han halsovande låg på stranden såg han någonting i ögonvrån. Han upptäckte en eka med den vackraste kvinnan han någonsin sett. Kvinnan rodde ekan. Ingenjören blev mycket överraskad och frådage:
- Var kommer du ifrån? Hur har du kommit hit?
- Jag rodde från andra sidan ön. Jag har varit där i fyra månader, ända sedan kryssningsfartyget sjönk.
- Otroligt, svarade ingenjören. Jag trodde inte att någon annan överlevt. Hur många är ni? Du har tur som har hittat en eka, jag har ingenting.
- Jag är ensam, svarade kvinnan. Jag har inte hittat den här ekan, jag har inte heller någonting.
Mannen trodde inte sina öron.
- Men var har du fått ekan ifrån?
- Oh, det va enkelt, svarade kvinnan. Jag gjorde ekan av det som fanns på ön. Årorna är av gummiträdets grenar och jag har karvat botten och sidor av eucalyptusträdet.
- M... men det är ju omöjligt! gnällde ingenjören. Du har ju inga verktyg, hur har du lyckats?
- Det var inte svårt, svarade kvinnan. På andra sidan ön finns det massor av lavasten och jag märkte att när man värmer den i elden, kunde man forma den. Jag använde det till att forma verktyg. Men nog om det. Var bor du?
Generat erkände ingenjören att han sovit på stranden under bar himmel under hela tiden.
- Jaha, ja okej, då ror vi till min sida av ön, sa kvinnan.
Efter ett par minuter nådde de fram till en liten strand. När mannen tittade upp mot stranden höll han på att ramla omkull av förvåning. Från stranden kunde man följa en grusad stig upp mot en bungalow som var målad i blått och vitt. När kvinnan knöt fast ekan med hampa stod mannen och bara glodde.
När de kom fram till bungalowen frågade kvinnan avslappnat:
- Ja, det är inget märkvärdigt, men jag kallar det för mitt hem. Var så god och sitt. Vill du ha en drink?
- Nej! Nej tack, svarade mannen, fortfarande överväldigad. Jag vill inte ha en droppe kokosmjölk till.
- Jag hade inte tnäkt mig kokosmjölk, svarade kvinnan. Hur skulle det smaka med en Pina Colada?
Mannen försökte dölja sin förvåning när han nickade stumt. De satte sig ner i soffan och började prata. När de hade berättat sina historier för varandra, sa kvinnan:
- Jag byter om till något bekvämare. Vill du ta en ndusch och raka dig? Rakhyvel hittar du i skåpet på övervåningen.
Utan att fråga något mer reste sig mannen och gick till badrummet. I skåpet hittade han en rakhyvel, gjord av ben. Två vassa snäckskal var fastsatta i en mekanism som följde ansiktets former.
- Den här kvinnan är konstig, muttrade mannen. Jag undrar vad som mer kommer att ske.
När han kom tillbaka till vardagsrummet satt kvinnan i soffan endast iförd ett par stora blad, strategiskt placerade på kroppen och hon doftade underbart. Kvinnan bad honom att sätta sig bredvid henne, samtidigt som hon flyttade sig närmare honom.
- Vi har varit här väldigt länge, och jag har varit otroligt ensam. Jag skulle tro att du också skulle vilja göra något, som du saknat under alla dessa månader..., sa kvinnan och tittade mannen djupt in i ögonen.
Ingenjören trodde inte sina öron.
- Menar du, frågade han, att jag kan läsa min mail härifrån?

SunTrip är inte slut än

SM, FBI å Läx annordnar som bekant årets bästa å roligaste fest på skolan, SUNTRIP. Det var mycket planering och mycket jobb inför och under den men det var det allt värt, vi hade sjukt kul och vi var väldigt väldigt duktiga. Efter kårallen var färdigstädad blev det självklart bastu med all dricka som blev över (öppnad dvs). Sen efter att ha varit vaken i 36h däckade jag å sov i 13h.
Men det är inte över än, för vi i sittningsgruppen annordnar ju tackfesten för denna underbara fest. Tackfesten får alla som jobbade under kvällen gå på. Så idag hade sittningsgruppen möte (eller ja, Nina å jag iaf), så nu är lokalen bokad, förköpet till Sommar-X fixat osv. Allt är klart å det känns underbart, men det bästa av allt är att det än så länge bara är vi som vet om något. Resten får bli överraskade med alla skojsigheter under kvällen. Precis så som det ska vara :)


Skator

Igår tänkte jag att jag skulle få en perfekt natts sömn, verkligen 8h å allt. Eftersom jag inte sovit mycket alls natten innan så skulle det gå lätt att somna tidigt för en gångs skull. Gick å la mig kl 23 å läste en halvtimme ungefär för ögonen gick knappt att hålla öppna. Somnar in å sover hur bra som helst TILLS de förbannade skatorna sätter igång å skriker kl 5 på morgonen. Förra året va det bara en utanför så gick oftast att somna om efter en stund då men nu verkade det va hur många som, galandet tog aldrig slut..
Så efter ännu en sömnlös natt är man nu rätt trött å seg, det är väl bara å hoppas att dom hittat ett annat tak att sitta på tills imorn för jag funderar starkt på att leta upp ett luftgevär

Laserdome

Kom precis hem från många timmars spel av Laserdome, finns det egentligen något roligare? Inte mycket. Det va Robins korridor som kom med den brilljanta ideen att spela å självklart kunde man inte säga nej när man blev tillfrågad. Vi började spela vid 20-tiden å eftersom vi var tre lag satt alltid ett av dom = 40 minutersintervall då man springer omkring som en galning inne på banan sen vila i 20. Under tiden man vilade fanns det en massa kul grejer att göra, vi hittade bland annat ett bollhav (och nej, hade inte med mig mobilen i den här gången), bordhockey (om det nu är så det heter) å lite andra skojsigheter.
Det roligaste under hela kvällen stog en i mitt lag för, det måste ha varit det roligaste jag sett, sånt som bara händer i filmer. Å det är väl sant som man säger, skadeglädje är den enda sanna glädjen. Men i alla fall, den här killen springer med all fart på väg mot mig, bara det att han svänger lite tidigare än vart gången var å springer rakt in i väggen å studsar rätt långt tillbaka. Tror inte någon undgick att höra smällen av det. Försök då alltså under tiden du ser detta försöka skjuta ner fienden samtidigt som man gapskrattar, inte den lättaste grejen att bemästra (å det gjorde vi nog inte heller :P).. 


Dags för en dusch innan hockeyn börjar, om man inte somnar efter kvällens utmattande aktiviteter. Har man inte träningsvärk efter det här är det något fel :)


Det går för snabbt

Är fortfarande kvar i silverdalen där det inte händer speciellt mycket. Igår åkte jag en snabbis in till Hultsfred eftersom linsvätskan började tryta. Efter det blev det en innesittardag framför tvn, bland annat AFV där pappa å jag skrattade tills vi nästan grät för ärligt det är ju grymt kul å se när andra slår sig, sorgligt med sant :)..
Idag blir det en sväng till vimmerby för att först se på massa vackra människor som ska gå på bal, hoppas dom får lika kul som vi hade på vår bal för...... 3 ÅR SEN...... Svårt att fatta att det är så länge sen, å i sommar tar de som är 3 år yngre än en själv studenten, vart har tiden tagit vägen?? Innan man hinner blinka sitter man väl där med ett par ungar på armen i ett (förhoppningsvis) stort hus å bara njuter av livet. Läskigt

Några bilder från min egen bal, hoppas dom har bättre tur med vädret i år (vilket det inte ser ut som)
Klicka för att få större


Grattis Hammarby

Kom precis hem från farfar där pappa farfar å jag tittade på finalen i handbolls-SM.. Måste säga att det va en rätt så underhållande match. Började rätt så segt då det såg ut som att Hammarby skulle vinna hur lätt som helst. Efter halva matchen ledde Hammarby med 7 mål och andra började på samma sätt. Hammarby ledde som mest med 10 mål, men då kom vändningen, Sävehof började rädda skotten och sätta sina skott. Helt plötsligt blev matchen spännande igen och Hammarby ledde bara med 3 mål helt plötsligt. Till slut skärpte Hammarby till sig igen och satte några fler mål och slutresultatet blev 35-29. Grattis Hammarby :)

Pustar ut

Skulle ju lagt upp lite bilder från lördagen för några dagar sen, men fick lite dåliga nyheter då så det blev aldrig av. Mamma berättade nämligen att familjens hund Sindy kan ha livmodercancer och att veterinären ville ge henne en spruta redan i fredags, något som mina föräldrar sa nej till direkt. Jag fattade det som att Sindy mådde väldigt dåligt och att hon inte har mycket kvar så bestämde mig för att sticka hem å gosa lite extra mycket med henne eftersom det kanske blir sista gången. Väl här hemma så kan jag ärligt talat inte se någon skillnad på henne sen senast jag va hemma. Hon ser fortfarande lika pigg å glad ut som alltid, dvs så pigg som man kan vara när man är en Golden som blivit hela 13 år. Det ser inte ut som hon lider, men det är samtidigt väldigt svårt att avgöra. Det är bara att hoppas att hon inte gör det för det ser verkligen inte ut som det. Troligtvis lever hon väl inte så där jättelänge till hur eller hur, för som sagt 13 år är ingen vanlig ålder för Goldens, men känns ändå skönt å veta att det inte var så allvarligt som jag trodde..
image48

RSS 2.0