Knäppjökarna

Knäppjökarna är ett resultat på min otroliga samlarförmåga. Hittade några "sagor" som jag skrev när jag va typ 7-8 år, här ett exempel. Lägg märke till den otroliga kreativiteten och stavningsförmågan :P

"Det var en gång en knäppjök som hette Agust, Men de kalade honom bar knäppjöken. Hej Kneppjöken. Hej Hakan. Men en dag kom det en flicka som hade blit ökso förolempad. Vad heter du. Jag heter Sanna men dom kalar mig knäppjöken. Vad deter du do. Jag heter Agust men do kalar mej for knäppjöken. jag vill fråga scans på dej. På mej okej jag sejer vell ja. Så att vi kan bli kalade knäppjökarna. Slut"

LIte dilaketstavning å en massa annat som också är fel. Ska aldrig mer klaga på att någon annan stavar fel :)

Jag säger bara...


Stugdag

Det underbara vädret fortsätter nere i Smålandsskogen. Detta betyder att jag försökte jämna ut färgen till andra sidan ansiktet också. Detta genomfördes uppe i stugan då pappa sjösatte racerbåten vars motor varit sönder i flera hundra år, eller i alla fall tio. Men det har verkat som hundra.
Motorn verkar som att den ska kunna fungera denna sommar så då blir det äntligen vattenskidor. Har inte åkt det sen jag va typ tio så ska bli sjukt kul att ge sig upp på vattnet igen. Hm, undrar om man kommer upp? Man var ju lite modigare när man va mindre å inte 5% invalid :P

Tänker tillbaka

Här sitter man nu i sin ensamhet, Snjezana har lämnat mig igen :P.. Å istället för att sitta å plugga till seminariet imorn sitter jag å Tessa å drygar oss på fejjan.  Jag spelar självklart dum, för det va nog det jag gjorde bäst på gymnasiet :P.. Eller vet inte om det va det att jag va trög eller bara att jag hade otur egentligen. Minns ett tillfälle där jag, Sneta (Snjezana) å Tessa som vanligt satt å småfnissade nere i hörnet när helt plötsligt jag sträcker upp händerna i luften och säger lite lätt ja, i min tro att läraren inte skulle märka något. Bara det att han hade precis ställt frågan "Vem vill vara domare vid vår simulerade "vad det nu var"? Jag fick inte reda på vad det var jag hade gått med på förens efter lektionen var slut, men det va faktiskt ganska kul å sitta å kontrollera alla, folk har ju aldrig någosin förut sagt att jag är maktgalen liksom, hmmm :P..


Kräftskiva i smålandsskogarna

I fredags begav sig jag, mina bröder och svägerska hemåt mot Smålandsskogarna för att ha en familjekräftskiva i stugan, alltså verkligen mitt ute i skogen utan några andra hus inom synhåll. Jag höll mig nykter i år igen och agerade fyllechaffis åt svägerskans föräldrar vilket innebar att jag var tvungen att köra till Vimmerby mitt i natten. Detta hade jag absolut inget emot, men den här lördagen hade dom äntligen bestämt sig för att fixa till vägen mellan Hultsfred och Storebro vilket innebar att jag fick köra i max 50 hälften av sträckan å kan ju inte säga att det är den roligaste vägen direkt för det händer i princip ingenting.

Hur som helst var kvällen trevlig och fylld med mycket skratt pga alldeles för opassande skämt från föräldrarnas håll. Men vem vet, nästa år kanske jag inte kan vara med på denna tradition om jag får som jag vill. Jag hoppas nämligen på att få plugga i australien nästa hösttermin, eller rättare sagt vårtermin som det kommer vara där nere då :)


Äntligen över

Det här var den första morgonen på över en månad som jag inte behövde ställa klockan.  Vaknade ändå relativt tidigt men vad det gör, jag vaknade ju av mig självt så utsövd får vi väl hoppas att jag är..
Ända sen jag slutade jobbet igår har jag haft lite svårt att sluta le. När jag kom ut ur konsum tog jag ett djupt andetag och berömde mig själv att jag klarade av ännu ett år men tänkte samtidigt aldrig mer.. Att behöva stå å lyssna på folk när dom klagar över de tre veckor semester dom har och önskade att det var fler, HALLÅ jag har ingen vecka och har inte haft det på flera år. När det va som varmast klagade dom över det också, själv stog jag i en sval butik och bara längtade tills jag kunde åka till stugan och ta ett skönt dopp. Samtidigt som kunderna står å klagar till en så berättar de gärna allt de gör under dagarna och vilka sjukdomar och problem dom har i övrigt. Och folk säger att bartendern är den nya psykologen, pyttsan heller!!


Boxern Jaffa

Har lekt med en helt underbar hund ikväll. En ett år gammal boxer som aldrig någonsin blir trött. Vill man komma i form är det bara att hålla henne igång för hon ger inte upp. Hon tänker bara på att leka å gärna få andra att springa efter. När jag skulle säga hejdå till henne satte jag mig på huk å fick massa blöta boxer-pussar sen hoppade hon upp på mitt bröst så vi ramlade bakåt. Fick några fina rivsår på bröstet så det är väl tur att det inte är badväder :P 



Vad som är lite pinsamt är sen när jag kom hem och skulle köra in bilen i garaget. Dörrarna hade stått öppna i några timmar så vem som helst har kunnat gå in å ut där. Väl framme vid garaget ser jag att det ligger något längst in. Paniken börjar stiga när jag ser att det är en grävling som ligger där inne. Tutar en gång för att se om den kommer röra sig, men nä alltså borde den vara död. Ringer till föräldrarna i stugan och får prata med pappa som tycker det är jättekonstigt att det ligger en grävling i garaget och funderar mycket på hur den hamnade där. Han börjar fundera lite på om det kanske är något annat eftersom det låter så bisarrt. "Det är inte plast?" Verkligen inte tänkte jag.. Men frågar om det inte kan var något annat å sa vart det låg. Pappa börjar gapskratta å kommer på att det faktiskt är papper som han torkade olja med som låg där. Han sa åt mig att gå ut ur bilen för att gå å kolla. Med skakande ben gjorde jag som han sa och kan till slut konstatera att han har rätt. Det är bara oljepapper!! Eftersom jag redan hade skrämt upp mig själv sprang jag in till huset ifall det verkligen skulle vara något redigt djur på gården någonstans, det vore ju inte första gången liksom.

Jag bor faktiskt inte på landet, men det är inte långt ifrån!

I många herrans år har min kära mor å en av hennes vänner Lotta haft som tradition att gå ut å gå en timme i princip varje dag. Denna vecka har jag å Lottas dotter Becka (som för övrigt är en av mina vänner) tagit tradition till nästa generation, eller i alla fall gått två av tre dagar för igår ösregnade det efter jag slutat jobba.
Promenaden börjar med en 700m lång backe som är väldigt brant.. Väl där uppe hittar vi det vi "byfånar" kallar landet, alltså en trevlig liten by med ett fåtal hus, inte ett samhälle med 1000 invånare.  Efter att ha gått igenom byn på fem minuter fortsätter promenaden på en mysig skogsväg. Det har sina fördelar att bo nära landet måste jag säga.


Besökt Vimsebyborna

Kom precis hem från Vimmerby där Lollo å Håkan har bosatt sig i ett nyrenoverat hus. Allt jobb med huset har de gjort själva (eller det mesta iaf) å det har blivit så otroligt snyggt. För tillfället håller dom på med trädgården å har precis fixat till dammen som fanns på gården när de köpte det. Förut såg den väldigt tråkig å igenväxt ut men nu va den väldigt fin å rogivande. Håkan höll på att plantera de sista grejerna runt dammen idag å då försökte jag självklart ta kort på honom i enligt han själv ett svagt ögonblick av omanlighet, men tyvärr strejkade mobilkameran precis då.. Vilken tur att jag har en blogg så jag kan berätta det istället då ;)


Roadtrip

Igår åkte jag upp till Linköping för å hämta mattorna så jag kan tvätta dom i sjön i helgen (hoppas på varmt vatten).. Eftersom jag ändå skulle stanna över natten blev det lite vin till fotbollen. Väldigt tråkigt att Ryssarna förlorade för dom har spelat otroligt rolig fotboll hela turneringen.
Idag ska jag ut till Tornby å handla lite grejer till föräldrarna, ni vet såna saker man måste åka 12mil för att handla, bäst å passa på när nån åker med andra ord :P.. Sen är det tillbaka till lägenheten, skyffla in mattorna i bilen, vänta på att Snetch ska komma hem så vi kan åka å äta kinamat å sen åka hem till Smålandsskogarna. Får hoppas på mindre trafik idag. Igår va det helt sanslöst men bilar på vägen, när man äntligen kom förbi en kö va man framme vid nästa efter 1 min. Nästan så jag börjar fundera på att uppfinna en bil som även kan flyga vid just såna situationer, men det får bli kvällens projekt. 


Främmande människor

Där jag kommer ifrån kallas dom främmande människorna för turister. Alla känner alla i Silverdalen så vem man än går förbi under en promenad hälsar man på, tutar en bil på en slänger man upp armen för att hälsa, man behöver inte ens kolla vem det var innan. Det är bara så det går till där nere. Därför när man flyttade till storstaden hängde ju den där vanan i lite. När man gick på stan gick man å fånlog åt människor i hopp om att få ett hej tillbaka, men icke, istället fick man bara konstiga blickar tillbaka. Men idag för första gången, hälsade en främmande människa (som inte va turist) på mig. Det finns alltså hopp för Linköping också!

RSS 2.0