Otursförföljd

Allt jag rör vid just nu går sönder känns det som. I lördags när det var dags att cykla iväg till inflyttningsfesten upptäckte jag att jag hade punka på bakdäcket. Märkligt tänkte jag eftersom jag hade pumpat dem bara några kvällar innan plus att den fungerade hur bra som helst dagen innan. Men däcken är gamla så egentligen var det väl bara en fråga om tid.
Sen igår lyckades Dennis låsa ut sig igen, vilket betyder att jag ska snabbt som ögat ta mig ner till vasastan och släppa in honom igen. Eftersom min cykel var oduglig lånade jag Snjezanas, en damcykel med bakåtbroms = livsfarlig. Ner kom jag men på hemvägen hoppade kedjan mitt i en uppförsbacke inte alltför långt från Dennis. Men orkade inte gå ner till honom igen utan började leda cykeln hem. När jag kom hem var jag inte speciellt sugen på att ställa mig ute i mörkret med alla grannars ögon på sig medans jag fixade cykeln utan fick istället gå upp lite tidigare idag så skulle slippa gå till jobbet. Så andas ut Sneta, cykeln är lagad!

Dags att börja jobba igen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0