linathemeek

Jag är äntligen här, eller egentligen har jag varit här i ett dygn (minus några timmar) men igår när jag kom fram var det bara att börja packa upp å försöka få ordning på livet här. Plus att det var kväller å ett försök att vända dygnet skulle göras. Försöket misslyckades brutalt å jag låg vaken till 6 imorse å tvingade mig upp kl 12 i hopp om att jag ska kunna sova bättre ikväll.

Men kanske inte i den enden vi ska börja nu. Flygresan var självklart en pest av rädsla. Varje gång det kom lite turbulens slängde jag mig på säkerhetsbältet och började hyperventilera typ. Nä kanske inte va så illa faktiskt. Det gick mycket bättre än jag trodde det skulle göra. Självklart va jag rädd men det gick å koppla bort för det mesta. Tre turer upp å ner blev det och på den sista sträckan hade jag en helt otrolig tur. För det första var jag nära att missa planet eftersom det förra planet var rädd för lite åska. För det andra uppgraderade dom mig till Business class :D.. Så bortskämd som man blev där har jag nog aldrig blivit i hela mitt liv. Det började med en varm handduk som doftade lavender, mycket godare mat (om man nu kan kalla flygplansmat god), ständig uppassning, ryggmassage i stolen, riktigt täcke å kudde. Å så kunde ju självklart stolen göras till en säng. :)

Väl i Melbourne hade jag beställt en hämtningstjänst som skolan bjuder på. Men detta hade dom tydligen glömt att beställa så jag fick ta en taxi istället. Men det gick det med och fram till boendet kom jag. Eftersom det va sent på kvällen så fanns det självklart ingen i receptionen och alla dörrar var låsta. Jag hittade en person att fråga och fick tag på ett nummer till en ansvarig boende. Då visar det sig att jag inte kan ringa några lokala nummer här från min mobil. Killen som gav mig nummret hade redan försvunnet så nu var jag helt ensam igen. Till slut såg en tjej att jag såg lite vilsen ut och kom ut å ringde upp den ansvariga åt mig. Tur att det finns snälla människor :). Den ansvariga kom ner och visade mig upp på rummet. Det är inte lika fräscht som jag hade trott men det duger absolut. Hoppas bara jag får en rumskompis snart för det känns lite ensamt här.

Den fina utsikten från balkongen