linathemeek

När jag beställde biljetter till Växjö förra veckan upptäckte jag att det blev lite billigare med Mecenat-kortet. Det va ju bara det att jag slänger mitt sånt varje år och tänker "när ska jag ha nytta av det egentligen", lite dumt kanske men men.. Beställde hur som helst ett nytt och skulle få hem det i brevlådan inom 48h, det är bara det att igår va det en vecka sen och jag hade inte sett skymten av det. Kontaktade Mecenat och fick svar idag om att mitt kort ligger hos Kårservie i Kårallen och att om jag kunde vara vänlig att gå in på Mecenats hemsida och fylla i mina rätta adressuppgifter till nästa gång...

Då har jag blivit lite nyfiken nu, hur har dom lyckats skicka till rätt adress alla andra gånger när jag inte begärt att få kortet ens en gång?? Har inte flyttat sen jag började plugga liksom..

Hjälp va segt det är på jobbet just nu. Om jag inte sagt det förut så håller vi på med en behovsanalys gällande resursplanering och för det krävs det att vi gör ett antal intervjuer. De flesta intervjuerna är klara men vi väntar fortfarande på två till, varav den sista är på måndag. Efter det kan vi äntligen börja jobba ordentligt igen (tror jag). Då ska vi analysera intervjuerna, lyssna på vad respondenterna verkligen sagt men även "läsa mellan raderna" för att hitta alla behoven för ett framtida resursplaneringssystem. Efter det ska vi göra massa UseCase-tabeller och till sist men absolut inte minst ska vi börja med MODAF som är ett arkitekturramverk för MOD:en (Ministry of Defence) där vi ska modellera systemets förmågor, dvs vad systemet ska kunna klara av osv. Allt detta på sex veckor.. typ...
Hinner vi? Ja det är frågan eftersom vi ska göra en stor rapport till skolan också, inte om vad vi gör på praktiken utan hur vi upplever den, alltså flum som vanligt när vi har HH.. Hade vi istället fått skriva om vad vi gör (som alla kursdeltagare trodde när vi började kursen) så hade vi istället kunnat lägga ner mer tid på verksamheterna och i slutändan levera något bra istället för något som troligen kommer bli halvfärdigt. Nejnej, jag är inte bitter, inte det minsta!!

Så lagom till man kom hem till Smålandsskogarna för helgen lurar mamma mig att göra ett test där man får reda på vad man egentligen ska jobba med. Gissa vad jag fick för yrke? Jo, Sjuksköterska!!
För det första är jag livrädd för synen av blod, för det andra så mår jag dåligt över att andra mår dåligt, för det tredje är jag sjukt löjlig gällande att ta på människor jag inte känner. Men jag hade tydligen passionen så det måste ju va det jag ska bli. Dags att hoppa av Systemvetenskap å börja om på nytt som Sjuksköterska!

Så idag har väl inte varit en jättebra dag, hade jättesvårt att somna inatt vilket har medfört en sprängande huvudvärk som vägrar släppa. Fredda som alltid brukar vara så snäll fick den jättebra idéen att jävlas med mig idag. Igår hade han med sig några "småmackor" av seasomfrön tänkta med honung (vilket kan vara det äckligaste som finns). Han påstod att dom var jättegoda å självklart trodde jag honom. Alltså smakade jag en liten bit, men usch va hemska dom var. Kunde inte riktigt sätta fingret på vad det smakade tills han berättade att det var honung. Idag fick han för sig att lura mig genom att säga att det här var några andra "småmackor" utan honung. Egentligen trodde jag honom inte från början, men tänkte att det kunde det ju faktiskt vara, vad vet jag liksom :P.. Tog ännu en gång en pytteliten bit men spottade ganska snabbt ut den den här gången. Fredrik lutar sig tillbaka, skrattande och samtidigt väldigt nöjd!

Har jobbat två dagar på FOI nu, idag gick vi hem ganska tidigt eftersom det ärligt talat inte finns så mycket vi kan göra. Vi hade suttit å läst hela dagen och vi kände att huvudvärken inte var långt borta så det va lika bra å gå hem. Väl hemma tänkte jag att det äntligen var dags att ringa upp bredbandsbolget å klaga över den dåliga upp-hastigheten. TP-testet visar 0,13 Mbit/s när den egentligen ska ligga mellan 1,5-2 Mbit/s. Detta är anledningen till att jag inte lagt upp bilder på länge, varken här eller på facebook. När jag väl lägger upp bilder lägger jag upp dom på dattis.se eftersom våra nollor ska kunna se dom också.
I alla fall, första samtalet gav ingenting. Han tyckte jag skulle installera deras servicecenter så mina inställningar blev rätt. Men gissa vad, de var visst redan rätt inställda. Det andra samtalet gav lite mer då med hans hjälp kunde avgöra att jacket fungerade som det skulle då vi kom upp i 9 Mbit/s vid direktanslutning. Alltså borde det vara inställningarna i rotuern om inte jag fattat allt fel. Den trevliga killen trodde det berodde på kanalerna så han sa åt mig att sitta å ändra tills jag hittar rätt. Jag har precis testat alla och kom fortfarande inte upp i mer än 0.13, så gissa vem som sitter å är skitsur nu och vägrar ringa till bredbandsbolget igen eftersom jag är rädd för vad jag kommer säga.

Det verkar som att UFBFS har gett sig fan på att tracka mig så mycket det går den här sommaren. Idag när han skulle betala var han tvungen att fråga mig om jag inte spelade fotboll längre. Nä svarar jag lite kyligt. Är det för knäna? är nästa fråga, Japp säger jag lite irriterat.. Då kommer det som jag anser att en frisk människa inte säger till någon över huvud taget: Ja, det kunde jag nästan räkna ut, du har ju blivit rätt så mycket större sen förra året.. Jag har aldrig någonsin slagit någon i hela mitt liv men just då var jag extremt nära.. Istället ger jag honom en blick som säger att han aldrig mer borde komma in i butiken någonsin för då kommer det sluta illa, men tro inte att han fattade det. Fem minuter efter att han hade gått kom han in för att hämta sin papperskasse som han hade haft pantburkar i, dumt att låta en sån gå till spillo liksom, människan är ju så otroligt snål också.. Jag fortsätter med mina mördarblickar medans han böjer sig ner å muttrar något om åderförkalkning.. HAHA tänkte jag.. Usch jag börjar ju bli en redig hemsk människa, men jag är så arg nu. Till å med kunden efter blev arg på UFBFS, han tyckte jag skulle skrikit gubbjävel till honom, men jag ansåg att det inte var tillräckligt elakt.. Han höll med!! Bara 4h jobb kvar denna vecka, en liten ljusglimt i mörkret :P

Det blev exakt som jag sa att det skulle bli.. Det har varit strålande solsken hela dagen, kanske inte det varmaste vädret men betydligt bättre än vad det varit på länge. Kan ha varit så att det blev lite mulet runt 12-13 där men det kan bero på att jag hade lunch då å var hemma. Imorn å på fredag kan ni bereda er på regn då jag är ledig igen.. Men lördag å söndag däremot kommer bli snäppet till perfekta sommardagar, ni borde kunna gissa varför nu..

Iaf så va det väl en rätt så bra dag på jobbet iaf. Fick börja med att stå i charken vilket jag tycker är mycket mycket roligare än att stå i kassan. Dels för att man får göra lite som man vill där å dels för att man kan gömma sig för folk man inte vill prata med, vilket är helt omöjligt om man är i kassan. Tex så har vi en männska här i Silverdalen/Lönneberga som är en jävligt nyfiken en, han är pensionerad journalist, det går rykten om att han köpt tjejer från Polen å låst in dom i källaren plus att han luktar väldigt illa. Han har även vid ett tillfälle när jag va 17 år frågat när jag ska komma hem till honom för att städa samt om jag ville gifta mig med honom, sen dess har jag i princip varit livrädd för honom å blir väldigt otrevlig mot alla när han är i butiken.
Så idag va första dagen jag såg honom i Konsum sen jag började jobba där i år, som tur va hade jag inte bråttom till kassan vilket jag alltid brukar ha där nere utan kunde snabbt gömma mig på lagret för att slippa honom. Därifrån har man ganska bra översikt över resten av butiken (ja de tär en liten butik) så jag visste när jag kunde gå ut igen. Men fick ju va där inne ett tag också för den här männskan kan vara den segaste på jorden.

Fick ett nummer till en kommunsnubbe hemma i Hultsfred som skulle kunna hjälpa mig hitta rätt försäkringsbolag, gissa vilket han sa att det va då TryggHansa så klart. Det försäkringsbolag jag som jag blev mest idiotförklarad av förut idag, kul att ringa tillbaka till dom nu då. Men ska ringa till Stålhagsskolan också för att få det bekräftat så det inte är if i alla fall.. Återkommer med info om det när det finns mer att säga..

Idag va det årsmöte för sektionen. Andra året i rad som jag håller i det, förra året gick mötet på rekordfarten 15 min å mitt mål var att slå det i år. 16 min tog det i år, kunde gått om jag pratat lite snabbare (går det?)... Lite trist att jag inte får testa på att slå rekordet nästa år :(..
Efter det stack jag å Frida å körde Bodypump, hur kul som helst men aj vad ont det kommer göra i typ en vecka framåt (kanske längre men lite otur och med den turen jag haft kan ni ju tänka er själva). Det värsta av allt är att värken säkert kommer komma smygande under hela dagen imorn, fast vad gör väl det. Imorn är det Badhusfest och sveda eller värk kommer inte att finnas med i ordlistan :)

Denna eftermiddag har mest bestått av att ringa runt till försäkringsbolag för att få någon rätsida på vart min olycksfallsförsäkring var år 2005. Efter att ha ringt mammas å pappas, min å snjezanas kom vi fram till att det va ju självklart skolförsäkringen. Vart f*n hade vi den då? Skickar mess till Lill som har koll på allt, hon å hennes mamma kom fram till att det måste ha varit skandia, snjezanas mamma säger if, mina föräldrar säger skandia också men att det måste fortfarande gälla genom folksam. Alltså ringer jag först till folksam vilket inte resulterade i något alls (de börjar nog bli trötta på mig nu). Därefter ringer jag skandia, som säger att nä det är inte dom längre, if å dom har slutat samarbeta så if har hand om skolförsäkringarna numera. Ringer självklart direkt till if där de säger att det absolut inte finns några försäkringar gällande mig hos dom. GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA säger jag då å ringer hem till mamma å gråter lite för frustrationen å ilskan blev bara värre å värre.
Därefter ringde Snjezana till if för att kolla om hon fanns med där, för ärligt det vore ju inte första gången jag försvann i några register/journaler. De hittade inte henne heller men hon fick ändå prata med en mycket mer kompetent människa än jag fick, då de kom på att skolförsäkringar inte har med privatkunder att göra utan företag eftersom man blir försökrad genom kommunen. Så gissa vad jag gör nu. Jag är nummer 1 i kön till ett nummer som Snjezana fick. Samtalet har nu pågått i 30 min och 20 av dem var jag nr 2 så det går framåt.

För det första kom jag på att jag hade varit otroligt smart när jag beställde Stephanie Plum 11 från cdon.. Jag hade tydligen inte beställt något därifrån sen jag bodde hemma i Silverdalen så gissa vart den boken ligger nu, jo hemma i Silverdalen så klart. Å dit ska man ju inte föens efter sista tentan så kommer inte kunna läsa den på 1,5 månad ändå.. Väldigt deppig för det.
För det andra fick jag äntligen min invalidisering som jag har gått å väntat på i över 1 år. Försäkringsbolaget kom fram till att jag är 5% invalid, det känns som ganska mycket faktiskt. Jag visste ju att det skulle bli i procent men hade nog räknat med typ 2% eller nåt, inte hela 5%.. Men man får ju iaf lite pengar för det, men jag hade ju även räknat med att få för mitt otroligt fula ärr som jag fick efter den lyckade operationen (ja, sarkasm är mitt andra namn idag). Det visade sig att idrottsfall inte har något med ärr att göra över huvud taget så nu måste jag kontakta mitt vanliga försäkringsbolag om det. Antar att det kommer ta jättelång tid det här med nu, men det får det väl göra isf. Pengar kan ju självklart inte göra mitt knä snyggare, men med tanke på hur jag mått för mitt knä å hur det ser ut så är iaf pengarna en liten tröst. Det är ju inte jag som har gjort fel med knät, stygnen togs bort för tidigt och såret gick upp igen och rehabiliteringen ska vi inte ens prata om. Så nu har jag ett 10cm långt ärr mitt på knät som är lite mer än 1cm brett på det värsta stället.
Men hej, jag är ju ändå 5% invalid, dags att börja tänka positivt :)

Kom precis hem från min andra springtur på tre dagar (rekord :P). Å på vägen hem så är jag väldigt nära att bli påkörd av en sopbil. Det kunde liksom inte ha varit någon cool bil, ingen aning om vad det skulle kunna vara för slags bil i och för sig, men just en sopbil. Tänk om han verkligen hade kört över mig, hur kul hade det då varit att berätta den historien "A men du föstår, jag blev överkörd av en sopbil" hahahaha skulle nog svaret bli då :P
Så ja, nu kan väl ändå inte dagen bli sämre i alla fall :)